Maj
21

Min nya blogg!

skriven av: ailas  

Välkommen att följa mina fortsatta bloggäventyr här: http://ailasblogg.blogspot.se

Maj
21

Om bloggverktyg och bildutrymme

skriven av: ailas  

Min blogg lever lite farligt just nu… Det är nämligen så att mitt bildutrymme är på upphällningen och jag har ingen aning om hur och om det går att åtgärda problemet utan att börja radera äldre inlägg och bilder. Det vill jag egentligen inte göra! Inte för att jag tror att så många läser mina äldre inlägg då, men av principiella skäl. Brukar själv skumma igenom några av de äldre ibland och tycker att vissa är åtminstone halvbra. Vill gärna ha bloggen komplett, så som jag har skapat den.  :)

Jag har naturligtvis ställt frågan hos Svenskablogg, men där tiger man som muren och jag undrar om det över huvud taget finns något liv där idag?

Jag känner mig alltså maktlös och faktiskt lite ledsen, eftersom jag har trivts otroligt bra med detta bloggverktyg och hade gärna velat fortsätta. Med tiden har jag emellertid blivit mer och mer intresserad av fotografering och kan inte tänka mig en blogg utan möjlighet att visa bilder. Det vill väl ingen!

Om jag nu ändå ska fortsätta att blogga, så måste det alltså i så fall ske hos något annat bloggverktyg. Närmast vore kanske Wordpress?

Jag skulle vara jättetacksam för era erfarenheter från olika bloggverktyg. Vad har varit bra, vad mindre bra… hur är det med bildutrymmet? Vad skulle ni göra i mitt ställe?

Funderar lite på Blogger (Google), men vet inte mycket om det. Någon som vet?  Tittade även på Bloggsida och något mer… men det var mycket ungdomar. Fast ja, det är väl samma överallt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Maj
16

Om kabbeleka och maskrosängar

skriven av: ailas  

Idag får jag ta risken att någon kommer att betrakta mig som banal, flummig och utan verklighetsförankring… som vindflöjel eller ett aningen förvirrat flygfrö från den egna abundanta maskrosgården.

Låt vara, sämre komplimanger har jag fått under mina år.

Just den här tiden - månaden maj - ger mig en önskan om poetens fulla förmåga till odödliga strofer. För någonstans, djupt inom mig, känner jag så stort och varmt, så ödmjukt, så att jag nästan svävar upp i majvindens banor.

Men, bara nästan… för vare sig mina ord eller vingar bär. Ändå ser det så enkelt ut när en liten fågel - som vi ofta inte ser som särskilt kostbar - gör det… och det känns så på pricken, när jag läser en mästares ord.

Så värdera inte mina ordval, de är hastigt påkomna… försök bara släppa den eventuella vardagsspänningen i dina axlar och låt tanken sväva en stund… och finn dina egna bilder. Annars får du gärna låna mina.

En vårregnsfuktig skogsbäck; full av lysande kabbeleka - en del kallar den bäckros - med sina vackra gula foderblad, i njutning av livets vatten, förrädiskt lockande under gran och björk.

- Gå inte dit, du solkar ner dina skor!

- Nej, jag ser dem ändå.

Följ även med mig förbi en rikligt blommande maskrossluttning, så vacker att du nästan slutar att andas. Ja, om du låter estetiken ta över, se blommornas sköna behag, och icke tänka på den desperat hopkomna hinken hemma i trädgårdstäppan, full av slokande skönhet. För vad är ogräs, om inte enbart människors eviga försök att sätta allt i diverse fack?

Sjön glittrar så vackert bakom trädstammar och sly. Smyg lite närmare, närmare; varför inte sätta dig en stund på en strandkantsstubbe? Vad gör det, om det fastnar naturspår på klädesdräkten? Öppna i stället dina sinnen och låt det milda briset smeka din hud, ögonen vila på det aldrig helt vilande vattnet… som bär dina önskningar och så ock gör även den outtröttligt kvillrande fågelsången. Naturens dofter kittlar i dina vibrerande näsborrar, som ett bevis på existensen av riktigt liv. Smaken då, kanske du säger? Vad sägs om ett blad av harsyra, som förnimmelse från barndomens forna dagar? Inte dog vi av lite oxalsyra då, inte gör vi det heller idag…

Du är i balans. Låt inte en massa världsligt strunt “skymma sikten” för din rika stund. Du lever och du lever rikt.

landet2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , I

Maj
15

En eftermiddag på landet

skriven av: ailas  

Att mycket av det allra finaste i livet är alldeles gratis, är något som jag har konstaterat flera gånger tidigare här på bloggen och jag menar verkligen det! Sedan får de som jagar mode-, design- och prylskaparnas senaste uppfinningar, ära och berömmelse för sin person säga vad de vill. Denna sköna eftermiddag har ytterligare en gång övertygat mig, efter en mycket trevlig lunch hos en väninna på landet.

Som en extra efterrätt tog vi en promenad, klädda i enkla kläder, till tonerna av flerstämmig fågelsång, vindarnas sus och ögonen fulla av godis från blommande ängar och vägkanter.

Att vara fri och frisk, ha vänner och äga förmågan att se det enkla vackra omkring sig översvämmar mig med full tacksamhet.

Jo, jag är i kapp mig själv och min själ.

landet1

Maj
13

Sju frågor räddar blogglusten

skriven av: ailas  


1. När började du blogga?

Jag har hållit på sedan september 2009, så i dessa sammanhang är jag ingen ärrad veteran. Jag hade emellertid startat en blogg redan tidigare, men tröttnade ganska snabbt. Att jag hållit på så här länge denna gång förvånar mig faktiskt en aning! Jag är normalt en sådan som söker förnyelse. Kanske har mitt diskussionsforum Tankerummet varit en del av förnyelsen, utan att helt slå ut bloggen.

2 Vad handlar bloggen om?

Ja, det är en mycket intressant fråga; har själv ställt den flera gånger!

Bloggen handlar egentligen om allt och inget, men i grund och botten finns det ändå någonstans ett samhällsengagemang, som åtminstone stundtals tittar fram i och mellan raderna. Ibland vill jag få läsaren att reflektera, men inte genom brutal tvångsmatning eller sylvassa pekpinnar.

I grund och botten är jag lite av livsfilosof, som tycker om kommunikation, att iaktta människor och händelser och försöka analysera hur det moderna livet påverkar oss, våra barn och medmänniskor. Det bekymrar mig en aning att så mycket annat än förnuft tycks påverka människors handlande.  De hinner inte alltid med sin själ…

3 Hur kom du på namnet på bloggen?

“Örfilar & Gladsparkar” beskriver ganska väl min syn på det samhälle vi lever i. Det finns många saker som irriterar mig och då kommer viljan att dela ut örfilar fram, men å andra sidan är jag glad och tacksam över att få leva här och nu och är mån om att fokusera på livets glädjeämnen. Mycket av de finaste är faktiskt helt gratis!

4 Hur mycket tid lägger du på bloggen?

Det har varit väldigt olika! I mina ambitiösaste stunder har jag försökt skriva genomtänkta och välformulerade inlägg, men ofta har det känts som om sådana viktiga ämnen inte gett tillräckligt mycket gensvar, så med tiden har jag nog mattats lite.

5 Följer du andra bloggar?

Ja, jag följer vissa bloggar, som på ett sätt blivit nästan som mina personliga vänner.

6 Hur ska en bra blogg vara?

Jag tycker bäst om bloggar som får mig att stanna upp och tänka till. Det behöver inte alls handla om några revolutionerade saker och tankar, men människor med åsikter, gärna underfundigt formulerade och illustrerade med trevliga bilder brukar tilltala mig.  Jag är inte det minsta intresserad av egotrippar där vederbörande mest bara exponerar sig själv på ett ytligt sätt.

7 Får du någon respons av dem som läser din blogg?

Dialogen med läsarna har alltid varit viktig för mig! Allra trevligast är kommentarer där jag märker att läsaren verkligen tagit sig tid att läsa mitt inlägg samt i sin kommentar återgett sin syn, för eller emot. Det är inte det slentrianmässiga “bra skrivet” som taggar mig.

Maj
8

Det Stora Undret - igen

skriven av: ailas  

Det Stora Undret har skett, igen! Helt plötsligt är allt grönt. Det är egentligen bara den gamla eken som fortfarande tvekar och tjurar lite, med sin majestätiska hållning.

- Skynda på ni, om det nu är så bråttom! ser den ut att säga, med sävlig ton till de ivriga “ungdomarna” intill i dungen.

I trädgården är det också full aktivitet. Mossan frodas, fåglarna plockar ivrigt och letar efter både det ena och det andra och visst blommar det också i rabatterna.

Med lite vilja kunde jag skapa ett litet kollage med alldeles egna vårblommor. Det ser somrigt ut, tycker ni inte? :)

Nu innebär våren inte enbart gröna träd, blommor, fågelsång och sommarlängtan. Ett ytterligare vårtecken är vårförkylningen! I mitt fall handlar det om hosta, men gör vad jag kan för att kurera mig.

Skickar en vårkram till er alla! Hoppas ni slipper förkylningen, absolut inget att ha.

varens-blommor

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Maj
4

… och så lite rojalism på det

skriven av: ailas  

Det är bara ett år sedan när Londons gator kantades av enorma människomassor, i hopp om att få en glimt av de nygifta William och Kate och stora delar av nationen badade i någon form av rojalistisk yra. Att den kungliga glansen tilltalar många, är ett faktum, även om vi råkar skriva nådens år 2012.

Att jag inte är någon ivrig anhängare av rojalism fick ändå inte hindra oss från att besöka Buckingham Palace. Detta monument med sina gulddekorerade portar, Sir Thomas Brocks enorma vita marmorstaty Victoria Memorial från 1911 och sin vackert arrangerade och blommande trädgård är trots allt en av Londons stora turistattraktioner. Det märktes även denna dag, för massorna trängdes där, utanför portarna. Stora hotfulla moln flög som beskyddande hökar på himlen, men något regn blev det - tack och lov - inte.

Jodå, flaggan var i topp och drottningen befann sig alltså någonstans i byggnaden. I ett tidigare inlägg har jag redan berättat om vår besvikelse över det uteblivna Afternoon Teapartyt, men kanske lika bra att det inte blev någon audiens. Vi hade antagligen inte kunnat uppföra oss enligt etiketten i alla fall och det hade varit synd att befläcka Sveriges goda rykte i det ärevördiga öriket.

Medan vi gick omkring och beundrade den enorma prakten kunde jag inte låta bli att fundera på hur det skulle kännas att leva instängd där, i den enorma gyllene buren. Hur ofta har drottningen tittat ut mot den samlade folkmassan och önskat att hon vore en av dem..?

Hur ofta har hon promenerat i parkerna runt omkring, talat med de nästan tama ekorrarna och njutit av lugnets sötma kring det egna hemmet?

dronning

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Maj
3

Om det som gör London just London

skriven av: ailas  

Nu har jag skrivit om Londons renlighet, vänlighet, moderna arkitektur, liksom om blommande parker och det galna Camden Market. Kanske någon undrar, om vi över huvud taget observerade de gamla traditionella Londonsymbolerna?

Så klart att vi gjorde! Vi gick runt och stannade till vid Piccadilly Circus, Trafalgar Square, Towern och kastade blickarna mot Big Ben. Tog även en och annan bild, tittade på allt folk, beundrade statyer och fontäner, gick över de berömda broarna. Vi noterade att de gamla röda telefonkioskerna fanns kvar, men testade inte, om de fortfarande fungerade. Däremot testade vi att åka dubbeldeckare och kan rapportera att de fungerande alldeles utmärkt.

Inte ens lite duggregn då och då kunde hindra oss från att promenera utmed gamla Themsen, känna på atmosfären och titta på de många båtarna och byggnadsverken utmed vattnet. Våra ögon såg allt, inklusive kyrkor och katedraler.   :)

Soho, Chinatown, West End, Myfair, Carnaby Street, Bond Street, Oxford Street, Regent Street.., you name it. Våra fötter trampade på varenda gatsten av värde.

Några bildbevis:

londonbilder
merlondon

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , I

Maj
2

Blommande London

skriven av: ailas  

Läste någonstans att det du inte finner i London, det finns helt enkelt inte… och säkert finns det något i detta påstående. Denna Europas huvudstad -vågar jag skriva det, utan alltför många protester? - kan stoltsera med det mesta… och det bästa. Bryssel är liksom ingenting i jämförelse.

Europas huvudstad eller inte, men vi får åtminstone komma ihåg att själva staden har närmare 8 miljoner invånare och cirka 13 miljoner, om vi räknar med de många förorterna. Staden har en mycket internationell prägel och då menar jag inte enbart de många turisterna utan att ungefär 22 procent av befolkningen är född utanför EU. Det märks naturligtvis i stadsbilden och inte minst i servicenäringarna. Det råder ett härligt sammelsurium av språk i varje hörn.

Ja, milt sagt… det är en livlig stad, med människor, människor, människor… och åter människor, många med förmodad längtan ut till natur!

Till stor lycka för både stadens invånare och turister finns det stora fina grönområden, där det finns möjlighet till avkoppling från stress och betong. Det påstås att London är den av Europas storstäder, som har proportionellt mest park. Vi hann naturligtvis inte besöka alla dessa, men hade glädjen att bo alldeles intill Russel Square; en park vid University of London och British Museum. Vi besökte också Hyde Park, Buckingham Palace Gardens, Green Park och St James’ Park.

Det var nästan en magisk kontrast att med endast några steg kunna komma ifrån trafiken och stimmet och hamna mitt i fågelsång, tama ekorrar, vårlig blomprakt, glittrande fontäner samt lugnt flanerande leende människor.

Våren hade kommit lite längre än här hos oss och vi möttes av blommande och doftande syrener i olika färger. Kanske att stadens ambitioner är ovanligt högt ställda detta OS-år, men mitt bestående intryck var att det var mycket välansat och planerat överallt i parkerna. Rena njutningen.

Det var en så stor glädje att slå sig ner på en bänk… och ännu lättare att bli sittande där, med ögon och öron i någon form av salighet. Ärligt talat, en bidragande orsak var förstås även våra asfalttrötta fötter och ben - även de uppskattade vilostunderna i någon vacker park…  :)

Jag bifogar ett litet kollage, sammanställt från min lilla kamera.

blommande-london

blommande-london2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , I

Maj
1

Camden Market

skriven av: ailas  

Camden Town är en stadsdel i norra London, känd för sin stora och utflippade marknad, utspridd i princip över hela området. Camden Market är förvisso en värld för sig, färggrann och smått galen, väldigt långt ifrån den moderna arkitekturen eller det gamla klassiska London vi möter i  de centrala delarna.

I Camden står den alternativa kreativiteten och subkulturerna i högblom, lika mycket på husfasader som i utstyrslar. Ja, i princip kan du finna precis vad som helst i Camden. Eller ingenting alls. Det beror helt på vad du söker. Du kan vara jakande eller fördömande, men knappast likgiltig.

Mer än en gång tänkte jag att det är synd att inte vara sisådär 17 år igen, för då hade jag garanterat varit en goth eller vad-de-nu-kallar-sig. Lyckligtvis, om än något motvilligt, lyckades jag stå emot lockelsen att skaffa mig en alternativ mundering, eftersom självbevarelsedriften slog till i sista ögonblicket, med motiveringen att jag nog skulle bli föremål för en minst sagt kritisk granskning här hemma, som jag inte skulle klara utan att ha bli insorterad i gruppen hopplösa vårdfall.

Tiden gick snabbt och minnesbilderna kommer att finnas kvar länge än. Det blev inte mycket shopping för vår del, men hittade faktiskt en mycket söt sommarklänning till mitt tvååriga hjärtebarn; en klänning som hon omedelbart blev mycket förälskad i.

camden1

Läs även andra bloggares åsikter om , , , I

Maj
1

Skogspicknick i blommande vår

skriven av: ailas  

Valborg 2012, underbart väder… Satt just och funderade på vad jag skulle hitta på, när telefonen ringde.

- Hej, det är G… Vill du följa med på…?

Så glad jag blev, för vi skulle upp till Öxnegården och ha fotopicknick.

Sagt och gjort!

Späd grönska, fågelsång, blommor i mängder - som om någon rullat ut blommattor av gula och vita sippor i hela skogen.

Klick-klick… och efter några steg klick-klick, igen.

Småprat, leenden… ren lycka - eufori - av detta gratisnöje.

Vi gick ganska långsamt och bara njöt av allt naturen bjöd på, sedan satte vi oss på en bänk och njöt av vad fikakorgen bjöd på.  :)

Skogen doftade vår och fåglarna bjöd på sin bästa underhållning.

Vi hade ingen brådska och lät oss inte påverkas av dem som joggade förbi oss, varv efter varv… Deras problem, eller deras glädje. Vi hade vår. Vår glädje, om våren.

valborg2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , I

Apr
30

Intryck från London

skriven av: ailas  

Att åka till London i slutet av april är ett spännande projekt, i alla fall vädermässigt. Ja, eller så är det en idealisk tidpunkt för dem som inte vill riskera att råka ut för blåsor och ömma fötter i storstadens sommarhetta; något som åtminstone jag har bittra erfarenheter av sedan tidigare.

Väninnans och min Londonresa blev mycket lyckad. Vad gjorde det att det droppade lite då och då, vi är inte gjorda av socker (även om vi är söta). För det mesta var det uppehåll och till och med solsken. Kvällarna var lagom svala och lockande, låt vara att dagens promenader satt i benen. Det fanns ju gott om härliga fikaställen (där de förvisso inte hört talas om LCHF).  :)

Eftersom det var mycket länge sedan vi senast varit i London, kände vi oss ganska mycket som nybörjare och nog hade staden utvecklats mycket sedan sist! Till det positivare, noterade jag, till min stora glädje.

Om jag skulle göra en kort sammanfattning av mina intryck, så blir det en lovsång jag presenterar.

För det första var det rent; inte en pappersbit, inget klotter i de centrala delarna. Inte vet jag, om det är den stora OS-städningen som skapat detta, men i så fall har man fått med sig människorna. Bussarna och tunnelbanan var effektiva och prydliga och jag såg inte någon som satt med fötterna uppe på sätena; ett otyg som dagligen förekommer här.

Den andra punkten måste bli vänligheten! Med undantag av någon busschaufför träffade vi enbart glada, positiva och servicesinnade människor överallt. Det var lätt att få kontakt, oavsett ålder och ett leende och några vänliga ord fanns det alltid tid till. Det kändes tryggt och varmt för en besökare. Vi var bland vänner.

Sedan var jag imponerad av hur man lyckats kombinera gammalt och nytt i stadsbilden. Kreativ och djärv ny arkitektur blommade i de fina affärskvarteren, där bland annat försäkringsbolaget Lloyd håller på att färdigställa sitt nya kontor.

Ovan Lloyds huvudkontor, bakom fräsch vårgrönska

Kontraster mellan mycket modernt och mycket gammalt. Attraktionsarkitektur!

Apropå affärskvarteren… Det var en vanlig syn med stående After Work där ölen och skratten flödade, i salig blandning med reflektioner och skapande av nya kontakter. Här på bilden i den vackert utsmyckade gamla saluhallen Leadenhall Market på Gracechurch Street.

De gamla traditionella Londonkännetecknen fanns ju givetvis kvar, allt från dubbeldeckarna, telefonkioskerna och de kända byggnadsverken. Nya hade tillkommit, exempelvis London Eye och London Millennium Footbridge; en hängbro över Themsen för fotgängare.

Sedan får jag inte glömma bort parkerna! Blommande, välansade och avkopplande! Massor med nyfikna fåglar och ekorrar, tydligen väl anpassade till mänsklig närhet.

Drottningen? Jodå, hon var hemma. I hemlighet hade vi drömt om en inbjudan för Afternoon Tea hos henne, men någon sådan fick vi aldrig. I stället njöt vi av denna gamla tradition på Tate Modern, med goda fruktscones.

Shopping? Jodåvars, det går inte att besöka London utan shopping. I vårt fall i egenskap av farmödrar, dvs det blev mest söta barnkläder! Ni skulle sett min lilla sötnos igår: Hon förvandlades till en salig ballerina när hon fick prova Londonklänningarna.

Det kommer nog lite mer om London i kommande inlägg, jag har huvudet fullt just nu.   :)

Jag har redan börjat planera för en Rendezvous med London. Det ska inte dröja decennier till nästa besök.

Läs även andra bloggares åsikter om I

Apr
22

Sjukt vanligt att vara sjuk på jobbet?

skriven av: ailas  

Under denna vår har det florerat ovanligt många och sega förkylningar och det har varit ett stort dilemma för många arbetsplatser och arbetstagare. Särskilt hårt har familjer med barn drabbats.

Pressen är stor, man har mycket att göra på jobbet och har egentligen inte tid att vara hemma trots att det hade varit bäst.

Den ekonomiska pressen är också kännbar för många! Vem har råd att vara hemma med nya karensdagar gång efter annan, när barnen och man själv smittas om och om igen?

Det hela blir en ond cirkel: Folk smittar varandra på jobbet och sjukkarusellen snurrar på…

Frågan är, om det ändå inte vore bäst att de som är sjuka stannar hemma? Färre skulle smittas och troligtvis skulle de också tillfriskna snabbare, då deras kroppar besparas från det slitage som sjuknärvaro ändå alltid innebär.

Känner ni igen situationen?

GP

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , I

Apr
20

“Där guld blir till pengar”

skriven av: ailas  

guld22

Vid något tidigare tillfälle har jag skrivit om dagens rådande “guldfeber” och vill passa på att så här inför semestersäsongen tipsa om ett mycket smidigt sätt att förvandla guld till pengar. Många har gamla guldföremål liggande i lådorna, till ingen som helst nytta. Varför inte förverkliga en semester- eller någon annan dröm med dem nu, när guldpriset är fördelaktigt?

SMS Guld AB var först ut på marknaden i Sverige med att erbjuda kunder möjligheten att sälja guld via Internet. Det var de som myntade begrepp som “Där guld blir till pengar”, “Guldpaket” och “Guldpengar” och företaget är idag prisledande på Internetguld.

För oss kunder bör det emellertid inte enbart handla om att få bästa pris, snabba leveranser och sådant som aktörerna lovar, utan mycket handlar också om seriositet i verksamheten. SMS Guld samarbetar både med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Polisen och alla guldinköp dokumenteras och rapporteras till polismyndigheten. Personligen tycker jag att detta är en mycket viktig aspekt, eftersom risken för handel med stöldgods alltid finns och sådant vill jag absolut inte uppmuntra.

Att SMS Guld dessutom har prisgaranti och snabba utbetalningar gör dem till ett självklart val. Det har redan 120.000 kunder upptäckt och antalet kunder ökar hela tiden.

Själva försäljningen sker mycket enkelt. Du kan beställa hem deras kostnadsfria Guldpaket, via SMS eller nätet och försändelsen skickas till dig nästkommande vardag. Sedan skickar du in guldet i den försäkrade säkerhetspåsen. Allt är betalt och klart, inga dolda avgifter tillkommer. Du kommer också att få tillgång till en egen sida på nätet, där du kan följa din transaktion.

Ja, mycket enklare kan det inte bli! Du har dessutom ångerrätt, om du av någon anledning skulle ångra dig.

Vad sägs om att inspektera lådorna och gå till handling redan idag? Redan om några dagar är du närmare din dröm…

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Apr
14

Pikant eller inte pikant?

skriven av: ailas  

Under dagens lilla promenad i ett litet skogsparti konstaterade jag, att inte enbart skogshuggare, motionärer och personer som beundrar sippor och andra blommor brukar vistas inne i skogen.

Den senaste vintern här var ju ovanligt snöfattig och trist, så under dessa mörka månader har det funnits konstnärlig kreativitet i rörelse, med ambitionen att skapa en gladare skog. Bra eller dåligt är förstås en smaksak.

Jag tyckte mig märka att åtminstone fåglarna verkade uppskatta nyordningen, för de sjöng otroligt vackert och glatt idag.

Riktigt orolig  blev jag, när jag märkte att någon stackare hade fått övernatta i skogen i vinter. Det låg nämligen en övergiven säng intill en skogsväg och dessutom diverse andra lämningar. Förra våren låg det en gammal tvåmanssoffa en bit därifrån, men den fanns inte kvar idag. Vet inte hur jag ska tolka detta? Bara inte kronofogden tagit den.  :)

Nej, skämt å sido… Viss utsmyckning kan jag tolerera, men att släpa in gamla möbler och annat bråte in i skogen har jag svårt att tycka om.

page

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Apr
13

Vårprimörer

skriven av: ailas  

nass22221Min våryra fortsätter.  :)

Idag har jag nämligen botaniserat i min eminenta nässelgård och såg att vårprimörerna börjat titta fram, trots det ganska skuggiga läget.

Snart måste det bli dags för att testa denna vårdelikatess, tänkte jag. Men, jag får erkänna att jag inte har gjort det så ofta tidigare, så jag tänkte fråga om du har några goda tips att ge mig?

Nässlorna är väl godast när de är riktigt späda?

Jag funderar lite på, om näringsämnena försvinner vid soppkokning och undrar, om man kan nöja sig med förvällning och sedan till och med använda nässlorna i salladen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Apr
11

En kvinna i eufori

skriven av: ailas  

Dagens promenad gjorde mig hög! Det hade jag aldrig kunnat tro när jag slog upp mina ögon och konstaterade att det var dis och dugg, precis som igår.

Kanske var det förmiddagskaffet som gjorde susen både med mig och vädret, för helt plötsligt klarnade det upp och till och med solen blickade som allra nådigast fram under några korta ögonblick. Jag bestämde mig snabbt för en liten skogspromenad.

Det var där i skogen jag började bli hög. Av hänförelse och ren lycka. Våren är helt klart min drog och efter upptäckten av de första blåsipporna är skogen full av vitsippor något som skapar ren eufori inom mig.

Förlåtna var alltså verkningarna av Kung Bores elaka tilltag under Långfredagen, för vitsipporna var faktiskt många fler än vad jag kunnat drömma om. Redan någon timme efter förmiddagens duggväder hade blommorna börjat öppna sig och bilda vita mattor.

Som om inte detta hade varit nog! Till min stora glädje upptäckte jag att det fanns massor med blåsippor också i “min skog”, vilket jag inte sett tidigare år.

Jag gick och skrotade runt bland stubbar och kvistar i över två timmar. Skorna ser lite leriga ut, men vad gör väl det!

aprilskogen1

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , I

Apr
10

“Girl in a Blue Dress”

skriven av: ailas  

girl-in-a-blue-dressPåskhelgen erbjöd lite av varje i år, både vädermässigt och annars. På ett sätt är väl påsken kanske årets bästa helg? Lång och inte alls lika krävande som exempelvis julen? Nu är vi emellertid tillbaka i vardagen, men den för många förhatliga måndagen är borttrollad och veckan blir “kort”.

När jag tittar ut ser jag att gårdagens vädertyp kvarstår. Duggregn och halvdis. Ger noll inspiration. Funderar ändå på om jag skulle trotsa vädret och promenera ner till biblioteket. Fick precis ett mail om att en beställd bok fanns att hämta. Jag har massor med olästa böcker här, men av någon mystisk anledning vill jag alltid ta hem nya.

Apropå böcker, läste nyligen Gaynor Arnolds “Girl in a blue dress”, en bok som jag av en händelse fick jag syn på biblioteket. Jag bläddrade lite i den och lät den följa med mig hem, så där spontant bara. Har ökat ambitionen att läsa böcker på engelska nu när jag har lite mer tid. Normalt läser jag mycket snabbt, men det går lite långsammare på engelska, så är det.

Det visade sig att boken blev en riktigt trevlig bekantskap och jag blev relativt snabbt klar med de 438 sidorna. Bokens huvudpersoner Dorothy (berättaren) och Alfred Gibson är mer eller mindre en omskrivning av Catherine Hogarth och Charles Dickens och deras liv tillsammans, vilket naturligtvis bidrog till ett ökat intresse.

Boken handlar alltså om den mest framgångsrika författaren under den viktorianska tiden och konsekvenserna för alla inblandade av framgångens sötma, såväl genierna själva och så inte minst för deras närmaste. Den stora publiken avgudade de stora mästarna, men det var inte alltid enkelt att leva i skuggan av en högt dyrkad person, som mer eller mindre uppslukats av sin egen storhet och de växande ambitionerna.

Bokens Alfred begravdes i Westminster Abbey (precis som Dickens), utan att den övergivna hustrun som fött honom en massa barn ens blev medbjuden till begravningen. Däremot blev hon senare inbjuden till självaste drottning Victoria och började därefter fundera mer på sitt eget liv.

Hustrun blev alltså övergiven, eftersom Mr One and Only hade smak för unga kvinnor och blev allt mer ointresserad av den av barnafödande utslitna och grånande hustrun. Hon fick lämna hemmet utan att ens säga adjo till sina barn och utan att träffa dem på tio års tid! Först efter begravningen återuppstod kontakten med barnen och detalj efter detalj vävs genom deras berättelser samman till bokens helhet.

Charles Dickens separerade år 1858 från hustrun Catherine, som hade fött honom 10 barn. Skilsmässa var i princip otänkbar på den tiden, särskilt då för en så berömd man. Precis som bokens Alfred Gibson hade han en älskarinna (Ellen Ternan) och båda bekostade i anständighetens namn ett hus åt hustrun, för att till synes utan dåligt samvete kunna ägna sig åt liv som deras storhet tillät dem. Även älskarinnorna fick hus och uppehälle betalda.

Boken var intressant läsning om tidsandan och visade ytterligare en gång många kvinnors roll i livet på den tiden: Ge kärlek, underkasta sig mannens vilja och behaga honom - samt att få vara föremål för hans varma känslor, så länge han ville.

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Apr
8

Att dö en smula…

skriven av: ailas  

Påskdag… en vacker sådan. Blå himmel, men lite småkyligt. Ska alldeles strax hoppa i duschen och sedan ta en liten - förhoppningsvis välgörande - promenad.

Morgonen har varit stilla och underbar. Har suttit och lyssnat på vacker musik och kan inte annat än säga att jag nästan dött en smula… Inte så att livet varit i fara, utan mer att vacker musik berör så underbart mina inre gömmor.

Ja…

Itzhak Perlman, född -45, drabbades svårt av polio när han var fyra år gammal. Han lärde sig ändå att gå med kryckor och sjukdomen lyckades inte heller hindra honom från att bli en av världens bästa violinister. Ja, kanske den bäste, för han har just den speciella känslan i sitt spel som åtminstone jag uppskattar så mycket.

Nu ska jag inte slösa mer med ord, utan i stället låter jag musiken tala:



Apr
3

En enkel bildgåta

skriven av: ailas  

En liten bildgåta, så här i väntan på den stora blogginspirationen. :)

Ja, som vanligt: Fem bilder, varav fyra bildar ett tema. En bild måste alltså bort. Vilken och varför?

Extra plus, om ni klarar att identifiera de enskilda bilderna.

Sprinterlopp… Klara, färdiga, GO!

Samarbeta gärna, alltid trevligt och gillas på denna blogg!

gatabara2

Läs även andra bloggares åsikter om I

Apr
3

Hoppas, hoppas!

skriven av: ailas  

pask1Snön försvann lika fort som den kom och vi har haft turen att slippa de senaste attackerna här, men har hört att det snöat bara en bit utanför. Vackert så, för min del.

Trots nattfrost blommar vårblommorna tappert, de ser nog det kyligare vädret som en utmaning enbart. Påskhelgen verkar kunna innehålla både det ena och det andra i utmaningsväg, vad jag kunnat läsa av prognoserna. Men det är bara att ta emot och försöka se glad ut!

På tal om attacker… Idag knäckte det till i ryggen, så där helt oprovocerat och elakt och nu har jag ganska ont. Hoppas nu bara att det onda försvinner lika oväntat och snabbt som det kom! Annars blir det ett mycket lugnt påskfirande här…

Denna häxa hade annars tänkt att sätta sig på kvasten med Sotis, kaffekanna och hela attiraljtillvalet och fara raka spåret upp till Blåkulla och röja runt lite där. Men en öm rygg kan stoppa till och med en häxa.

Det blir inte mer skrivet just nu, ryggen tillåter endast korta sessioner i sittande ställning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , I

Mar
31

Nytt vårtecken?

skriven av: ailas  

Kanske är även detta ett vårtecken…? Inte något av de trevligaste då, men så här ser det ut idag:

snonuigen

Hur många poäng ger ni detta på en skala mellan 1 och 5?

Hur många poäng tror ni vårblommorna ger?  :(

Läs även andra bloggares åsikter om , , , I

GP 2 DN 2 3

Mar
28

Stoppa Skype - den svenska modellen

skriven av: ailas  

I Sverige ska ingenting vara billigt eller gratis, här ska folk betala dyrt, vad de än gör! Höga skatter, höga priser på allt, i världens bästa Sverige.

I USA protesterar folk för att bensinen kommit att kosta dryga 6 kr, medan vi duktiga svenskar ska rädda världen med att betala 16 kr litern. Vi är bara så bäst, jättebäst!

Händelsevis vill nu Telia och andra svenska teleoperatörer blockera och stoppa Skype och Viber, eftersom de låter folk ringa gratis! Sådant är ju förfärligt elakt och får givetvis inte förekomma. Inte inom svenska gränser i alla fall, för här ska folk betala dyrt!

Tingens ordning är alltså precis som vanligt: Allt som någon annan gör bättre för konsumenterna ska stoppas, det är den alltför vanliga svenska modellen.

Ball, sa Bill… eller om det nu var Bull!

Nu ska jag ta en mugg kaffe, för att lugna ner mig. Ut i köket alltså, morrande…

Expressen DN SvD I

Mar
27

Kokain, kokain…

skriven av: ailas  

Polisen och tullen hittar mer kokain än tidigare. På bara några år har mängden fördubblats.

Tror ni att det är polisen och tullen som blivit effektivare?

Knappast, snarare är det så att endast en ytterst liten del beslagtas av den hela tiden ökande mängden.

På något sätt känns det också som att framför allt media mer och mer accepterat missbruket, genom sina flitiga skriverier om kokainkändisarna som normala företeelser. Idoler, förebilder.

Kokain är bara en av drogerna som ökar och glorifieras, förresten…

Men, nu ska jag sätta punkt och ta en promenad innan jag blir riktigt irriterad.

Trevlig dag önskar jag alla som eventuellt tittar in!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , I

Mar
23

Naturbilder i vårens tid

skriven av: ailas  

vackertbara

Mar
23

Naturpromenad med missöde

skriven av: ailas  

En väninna och jag hade tänkt oss en trevlig naturpromenad i eftermiddag, men man kan lugnt säga att den knappast började särskilt bra. Vi skulle åka några kilometer utanför stan till Vista Kulle och Landsjön hade vi tänkt oss. Där finns det många fåglar och växter visste jag sedan tidigare utflykter.

Visst, iväg kom vi, men efter en tre kilometer kände jag hur bilen bara tappade “stinget” helt plötsligt och så blev det totalstopp! Batterilampan lyste, men inte var det något fel på det.

Det är aldrig någon hit att bli stående, särskilt inte när vi hade tänkt oss en så trevlig eftermiddag. Tur i oturen var, att vi bara hade en halv kilometer till Mekonomen, så där står bilskrället nu och väntar på bättre tider.  :(

Sedan knallade vi tillbaka hem till mig och envisa som vi är, så tog vi i stället väninnans bil, som inte heller är någon ung skönhet direkt. Men den var åtminstone pålitlig.

Vi nöjde oss med den närmaste blåsippsbacken och visst blev vi rikligt belönade! Backen var översållad av blåsippor, men vi hittade även en massa andra vårblommor.

Ja, vi blev som två ivriga småflickor och studsade omkring alldeles saliga.

- Oj, titta där!

- …och där och där!

Vi satte oss sedan på utsiktsbänken och uttryckte vår tacksamhet över att bo i ett så fint land och på en så vacker plats. Solen glittrade över Vätterns vatten och vi njöt, njöt, njöt…

Det blev alltså i alla fall en del natur trots missödet, även om mycket av promenadkraften och framför allt tiden slösades på asfalt och strul. Den längre utflykten får bli en annan dag.

Fikat? Jodå, det klarade vi förstås av.  :)

I morgon ska jag ha födelsedagskalas och jag tänkte att för första gången i mitt liv bjuda på porterstek! Det börjar dofta otroligt gott från köket redan nu och jag tänkte att sedan ska steken få safta till sig under natten. Hoppas nu verkligen att den smakar lika bra som den doftar!

Bordsdekorationerna är också klara. Sämre har ni väl sett?

bukettbild

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Mar
21

Årets första vitsippor

skriven av: ailas  

vitsippors21Vilken underbar dag vi haft idag och i morgon ska det visst bli lite varmare ändå. Inte mig emot!

Idag blev det ett lite lagom tufft trädgårdspass med lövkrattning, klippning, ansning och skrapning. Efter några minuter åkte den tunna jackan av och det kändes underbart att kunna vistas ute i kortärmströja. Det var ju ett tag sedan sist.

Upptäckte att det gäller att fara varsamt fram med den vinterslöa gamla kroppen (läs ryggen), så arbetspassen får inte bli för långa och hårda nu. Därför passade det utmärkt att ta en liten promenad också och kolla läget bland sipporna. Blåsipporna har jag redan dokumenterat tidigare, men idag hittade jag även några modiga vitsippor!

Bilden ser förvisso inte så mycket ut för världen, men glädjen över att hitta de allra, allra första är alltid lika underbar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Mar
19

Ren geografigåta

skriven av: ailas  

Flera stycken har efterlyst en ren geografigåta och jag kan så klart inte vara sämre än att jag lägger upp en. Allt för läsarna!  :)

Bilderna är från sex platser, vilka har något gemensamt. Vad?

Din uppgift är att identifiera platserna och sedan skriva upp namnet på respektive huvudstad i kryssrutorna nedan. (Raderna är i samma ordning som bilderna.)

Blandar du sedan bokstäverna i de gråmarkerade rutorna, får du ytterligare en plats som platsar i temat. Dit vill jag väldigt gärna åka!

Gåtan är löst, när temat, huvudstäderna och platsen dit jag vill åka är klara.

Vem blir vår resglada sprinterstjärna denna gång?

Uppdatering: Jag väntar en stund med att lägga upp kommentarer. Det har kommit många kloka saker redan, men det finns utrymme för lite till.   :)

ditvilljagakakryss


Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Mar
19

Dunder och elände

skriven av: ailas  

jonkanIbland är det en klar fördel, om man  - som jag - sover länge!

Så var det idag.

När jag var ute för att ta in posten, berättade grannen nämligen att det hade åskat, blåst och snöhaglat under sennatten. Visst, tittade jag noga, så fanns det fortfarande lite snörester kvar i skuggan även när jag kom upp.

Min första tanke gick till vårblommorna och de hitkomna flyttfåglarna och vad de tyckte om saken. De kunde rätt gärna inte sova över eländet, så som jag gjorde.

Å andra sidan är de nog ganska vana vid Fröken Vårs nyckfulla natur.

Den våren, den våren… Den frestar på vårt tålamod.

Blommorna kröp säkert ihop ett tag och har öppnat sig nu igen när solen återigen skiner så vackert och fåglarna hittade säkert någon vrå att gömma sig i förhoppningsvis.

Mina vintergäster i trädgården har fått ytterligare en omgång solrosfrön. Utan blygsel förser de sig, kan jag rapportera.

Tittade precis på väderprognosen för resten av veckan, förresten. Då blev jag glad igen.  :)

Har laddat för måndagspromenaden sedan jag gick upp, men nu ska den äntligen bli av!

Fortsatt trevlig måndag till alla som eventuellt kikar in här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , I

Mar
17

Ny bildgåta

skriven av: ailas  

Vilken tur att jag inte sparade naturutflykten till idag! Det har nämligen varit en gråtrist dag, som gjord för städning. Det hela framkallade förvisso ingen större eufori, möjligen lite förnöjsamhet när den väl blev klar. :)

Det får bli en ny bildgåta idag, fantasilösheten är nämligen total i övrigt.

Sex bilder, som du ser… Men, det har kommit in en katt bland hermelinerna. Din uppgift är att öppna kattluckan. En bild ska alltså bort, vilken och varför?

Blir det ett sprinterlopp även denna gång?

pic8

Läs även andra bloggares åsikter om , I