Frågetecknen kring kvalitetshelvetet
skriven av: ailas kl:13:01, 2010
Efter att ha tagit del av en artikel skriven av den danska statsvetaren Peter Dahler-Larsen gällande begreppet kvalitet, kunde jag inte låta bli att hemfalla åt Ailastypiska grubblerier… trots att jag egentligen hade tänkt att skriva ett lite mer glättigt inlägg nu, efter allt beskäftigt snack om den svenska skolan och därmed sammanhängade eländesfaktorer. Ni hade varit värda att få något roligare, helt klart. 
Notera dock den vackra vinterbilden!
Jo, kvalitet blev för intressant! För jag började fundera på vad som menas med god kvalitet och i den förvirringen satt jag fast och gör så alltjämt.
Hur länge ska en produkt hålla, för att kunna sägas hålla god kvalitet? En mig närstående familj fick skrota sin snygga kyl/frys efter två år och lika många månader (dvs när garantierna hade upphört!). Var det kvalitet att produkten hade god design med trendig färg, men kort livslängd? En annan bekant till mig fick ny mobiltelefon på garantin efter endast två veckor. Var det god kvalitet att tillverkaren/säljaren hade god service och raskt kunde ersätta en i sig undermålig produkt?
Vissa produkter stoltserar med högt pris och får sin ägare att känna sig utvald och exklusiv. Är det hög kvalitet?
Vad sägs om livsmedel med evighetslång hållbarhet? God kvalitet?
Idag används ordet kvalitetstid för att trösta alla de stressade föräldrar som endast får några minuter tillsammans med sina barn. Är det god kvalitet?
Frågorna kan bli hur många som helst, men vem ska mäta och avgöra graden av kvalitet? Förmodligen är det så att kvalitetsbegreppet varierar för olika individer och produkter och att man kan se på begreppet ur olika aspekter, även samhälleliga.
För är det över huvud taget nödvändigt med god kvalitet i en tid när trender, färger och modeller passerar revy snabbare än tanken och när vår livsstil mer eller mindre kräver att folk hela tiden konsumerar nya varor och tjänster, så att hjulen hålls rullande? Vem skulle idag vilja ta på sig en 40 år gammal paletå, även om den klarat sig från både slitage och malens härjningar? Den har ju inte ens uppnått ett sådant antikvärde att någon av det skälet skulle uppfatta den som av attraktiv kvalitet.
* * *
Kvalitetsaspekten gäller inte endast varor utan det har blivit allt vanligare att kvalitetsmäta även tjänster och service, inte minst då inom den offentliga sektorn. Överallt ska man svara på frågor om hur nöjd man har varit. ”Hjälp oss att bli bättre!” brukar det stå… Sedan ställer man frågor, utformade så att man automatiskt förväntas att svara ganska snällt på dem.
Men lite intressanta tankegångar kan det förvisso uppstå:
Vad är exempelvis god vård? Är det när patienten är glad och nöjd, har inte ont och har blivit trevligt bemött, må vara efter att ha drogats till ett “lallande” eller uppnår man hög vårdkvalitet först när ingen patient dör?
Vad är god kvalitet i skolan? Är det när eleverna är glada och trivs i skolan eller är det först när alla eleverna tagit till sig allt fakta som finns i deras läroböcker? Är höga betyg lika med hög kvalitet? Är omfattande kvalitetsredovisningar bevis på god kvalitet?
Precis som den danske artikelförfattaren har jag ibland börjat fundera på om inte alla mätningar, utvärderingar och analyser börjat ta så mycket kraft och tid – inte minst i förhållande till deras verkliga betydelse - att frågan måste få ställas, om inte allt detta tar för mycket tid och energi från den kärnverksamhet som just skulle bädda för god kvalitet?
Nog för att vi bör veta vad vi håller på med, men dagens dokumentations- och mätningshelvete har blivit närmast hysterisk och frågan är om metodval, kriterier samt själva redovisningarna skulle tåla en verkligt kritisk analys och granskning? Kanske är jag en gammal cyniker, men lite då och då tycker jag att det ofta handlar om ett anpassat spektakel för ett hycklande galleri!
Nu vet jag inte om detta inlägg höll någon vidare kvalitet, men skriv gärna en kommentar och delge dina egna tankar kring begreppet kvalitet.
10 Januari , 2010 klockan 13:54
“Bara för att det billigt behöver det ju inte vara bra” Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp. Men det handlar i första hand om vad personen själv upplever. Någon kan t ex köpa trendiga jeans som håller i endast några månader - men upplever att det är kvalitet för att det motsvarade förväntningarna. Någon annan köper klassiska jeans om håller i två år eller mera - säkert lika dyra - och upplever det som kvalitet efter som det motsvarade förvändningarna
10 Januari , 2010 klockan 14:07
Säker blick som alltid kan bara hålla med.
10 Januari , 2010 klockan 14:18
Utvärderingen av kvalitet i skolan med inlämningskrav är väl ett arrangemang för cheferna och deras chefer.
Kvalitet i privatlivet rör grejor, möbler, husgeråd, bilar, kläder. Jag gillar väl ingångna vänner, saker och rutiner. Fågelskådande, promenader, god mat kan väl vara exempel på goda kvaliteter i livet som är fria från modeväxlingar?
10 Januari , 2010 klockan 14:35
Bra/god kvalité är för mig beroende på priset. Köper jag en t-shirt på Gina som kostar 50 kronor så tycker jag den har bra kvalité om den håller 10 tvättningar. Betalar jag 500 för en t-shirt skall den hålla betydligt längre än så. God vård = om det är akut-vård så är det en akut hjälp som jag blir nöjd med. Är det inte akut så skall hjälpen reda ut allt vad som behövs också, något som verkar vara sällsynt.. (Det är väldigt många aspekter i det du tar upp, så jag slutar här. :D)
10 Januari , 2010 klockan 17:24
Det är just sådana här inlägg som gör livet lte lättare för fru Jacobsen!
Klart att det jämförs o kvalitetsäkerheten blir ju mindre värd för varje dag som går!
Gammal är inte bara äldst utan ibland både bättre o billigare!Hi!
(där fick jag till det!)
Kramen
10 Januari , 2010 klockan 18:06
Du har så rätt…detta är bara en period i livet man ska genomlida!Sen kommer SOMMAR!
10 Januari , 2010 klockan 18:11
Ingmarie: Jaaaaaaaaaaaaaa, en enda låååång transportsträcka till SOMMAREN. Just nu kan jag t o m längtar efter småkryp…
10 Januari , 2010 klockan 19:59
Intressanta funderingar och spännande frågeställningar! Vad innebär kvalitet egentligen?
Jag tror att många blandar ihop kvalitet med resultat. Sedan är det en annan fråga om man gör det med flit eller av bara farten…
10 Januari , 2010 klockan 22:59
Det pågår ju en ständig kamp om våra pengar på näringslivets marknadsplats. Och när man försöker kränga allt från mobiltelefoner till vård är kvalitet en av försäljningargumenten (ett annat försäljningsargument är miljö). Frågan är om kvaliteten och miljön förbättras med ännu mera affärer.
10 Januari , 2010 klockan 23:06
Per-Anders: Det är en berättigad fråga!
Janne: Visst är det komplicerat med “kvalitet”!
10 Januari , 2010 klockan 23:14
Skolan har ju blivit en tummelplats för allas utvärderingshysteri; kvalitetsutvärderingsplanehelvetet!
Jag vet aldrig om det är planer eller utvärderingar vi håller på med. Det mesta är meningslöst som kommer uppifrån i den vägen. Själv gör jag utvärderingar som jag behöver men då måste jag ha satt upp mål för min verksamhet och det gör jag i min klass, tillsammans med barn och föräldrar. Jag listar dem och sen utvärderar vi dem när läsåret närmar sig slutet. Har vi lärare, barnen och föräldrarna gjort det vi tänkte göra? Det funkar bra och den utvärderingen behöver jag, liksom föräldrasamtalen. De är bra. Men det andra tramset är bara tidstjuvar.
10 Januari , 2010 klockan 23:34
Ofta tror jag att s.k. kvalitetsmätningar är ett uttryck för dåligt samvete. varför skulle man annars behöva dem? Speciellt uttrycket “Quality Time” som missbrukas väldeliga, är ett uttryck man använder när man inte hinner ägna sin tid åt något tillräckligt mycket. Tack för den vackra vinterbilden! Lite mildare idag också, That’s real Quality!
11 Januari , 2010 klockan 0:05
Kära nån, infallsvinklarna på begreppet kvalitet är nog i det närmaste oändliga till antalet.
Mycket klokt har redan sagts av dig själv i ditt inlägg och av andra i kommentarsfältet, kvalitet är ofrånkomligen något helt personligt.
Den första tanke som drabbar mig då jag hör ordet är Hållbarhet. Jag tycker i grund och botten att något som håller under lång tid är av bra kvalitet.
En möbel av t.ex modell “Äpplet” är fantastiskt slitstark, och en liknande vara ifrån IKEA eller JYSK ter sig tämligen patetisk i jämförelse.
Men det är ting.
Kvalitet på tjänster är ju en helt annan sak. Återigen kan jag inte tala annat än i egen sak.
Skola = Resultat i första hand.
Vård och de flesta andra tjänster jag kan komma på just nu = Nöjdhet.
Självklart är resultat viktiga även här, men jag lägger stor personlig vikt på hur jag blir bemött (och på hur jag själv bemöter någon). Helhetsupplevelsen helt enkelt.
Lätt att fokusera på mål här, vi blir ju ständigt pådyvlade att sätta upp mål hit och dit och för alla livets situationer.
Men jag försöker se livet lite som Robban Broberg sjunger;
“Målet är ingenting, vägen är allt”
Med denna trudelutt halkade vi då in på livskvalitet!
Där gäller det att inte låta sig styras av de stora målen, det är i nuet lyckan och kvaliteten finns.
Herreminje, jag ber om ursäkt om min kommentar är något osammanhängande! Ibland blir det så.
Trevlig fortsättning på den sena aftonen, jag hoppas din nattsömn kommer hålla god kvalitet
11 Januari , 2010 klockan 20:48
Oj, nu blev man tvungen att tänka igen… =D
Just nu vet jag bara att min tankeverksamhet inte är av god kvalitet för stunden.
Mina hjärnceller är visst fortfarande på rymmen och dessutom har jag drabbats av virus.
Så pass hög kvalitet på tänket har jag i alla fall att jag kan konstatera att du har gjort det igen !
Levererat.
Ditt inlägg håller hög kvalitet !
I det här fallet betyder det att det nog ligger en hel del tankearbete bakom, skrivandet är grammatiskt riktigt och rättstavat och ämnet är väl valt.
Dessutom når budskapet fram, även om det i mitt fall sen tar stopp. =D
11 Januari , 2010 klockan 23:38
[...] i den flumpedagogiska bloggosfären. Det ena begreppet, som togs upp i ett uttömmande inlägg på Örfilar & Gladsparkar, är kvalitet. Det andra begreppet diskuteras på Tysta Tankar och stavas [...]
12 Januari , 2010 klockan 0:17
Kvalitet, tja, efter ett kvartsekel i den branschen kan jag väl bara säga det finns ingen god eller hög kvalitet. Det ligger alltid i betraktarens ögon. Värdeord kan du inte mäta.
Kvalitet kan bara vara rätt eller fel utfrån de krav kunden satt på det hon/han beställt.
För jag som leverantör har bara uppgiften att leverera rätt kvalitet utifrån kundens utalade och outalade önskemål. Och det är det som är kraven. Om missnöjet sprids hos kunden beror det på att jag som leverantör inte lyckats översätta kraven.
12 Januari , 2010 klockan 11:05
Plura: Det var ungefär min poäng också; att kvalitet varierar beroende på vem man frågar och i vilken situation. Det var också av den anledningen jag började fundera på den rådande kvalitetsmätningshysterin t ex inom skolan, där jag inte alls är säker på att man - egentligen - vet vad man mäter, ej heller hur det ska gå till. Men, mäter gör man och tid tar det!
12 Januari , 2010 klockan 11:22
Inga: Vi är fullkomligt överens. Jag är lika förvirrad när det gäller planer, utvärderingar och redovisningar! Tror inte på hela grejen, eftersom jag inte känner igen mig i resultaten; säkert en brist hos mig.
12 Januari , 2010 klockan 11:34
Alfahannen: Jag håller med dig: Robban Broberg har helrätt! Jag har f ö ingått i ett samarbete med honom för x antal år sedan. Det var otroligt roligt och blev kanon, behövdes inga mätningar! Annat än alla dessa kvalitetsredovisningar… “Det syns inte att man gråter när det regnar” sa Broberg, så låt regnet ösa ner…
12 Januari , 2010 klockan 11:41
Dr Feelgood: Du har en poäng där! Tror också att det är rädslan och osäkerheten som kräver dessa mätningar. Det finns ett stort behov av att visa sin duglighet och så agerar man därefter… Har varit med om mätningar där man helt undvikit att ställa de allra centralaste frågorna; man vill endast analysera strunt och försöka packa in allt i ett presentabelt skal.
12 Januari , 2010 klockan 18:18
Visst håller ditt inlägg hög kvalitet, det gör de för övrigt alltid. Jag är imponerad av din förmåga till engagemang för både det ena och det andra.
Kram Ingrid
12 Januari , 2010 klockan 19:52
alias - Helt rätt uppfattat, kvalitet är utifrån betraktarens ögon. Därför ett så svårt ämne.
När det gäller skolan lider den av en enkätsjuka utan dess like. Och det är rasande synd. För att du ska ha någon nytta av mätandet måste du ha ett syfte. Speciellt om du ska koppla det till kvalitet.
Samtidigt är det oerhört viktigt att lyckas formulera frågorna så du får ut något av analysen. Och här är det definitivt ett uland i skolan. För det kräver nästan att du är utbilda journalist som har frågandet som yrke för att rätt formulera dem.
Och de flesta undersökningar mäter bara attityder och det är som bekant inte något man kan använda för att förbättra sig.
Tar upp delar av detta i Flumpebloggen.
Och som sagt vad, lagrådsremissen inför nya skollagen lagfäster kravet på att skolan ska arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Och jag vågar påstå att majoriteten av skolorna i landet har en stor hemläxa att göra. Speciellt när kravet ställs på att det är lärarna som ska genomföra det.
12 Januari , 2010 klockan 21:25
Ingrid: Tack, det var vänligt sagt. Det finns vissa saker som jag känner lite extra för och givetvis vill bilda opinion kring… Men annars blandar jag friskt här på bloggen; det kan vara rena tramset ibland. Jag är nog lite som en spånkorg full med allt möjligt, men i avsaknad av riktig struktur. Men det gör bloggandet roligt för mig.
Kram tillbaka!
12 Januari , 2010 klockan 21:45
Plura: Bara ett begrepp som “systematiskt kvalitetsarbete” får mig att tvivla! Det enda jag förväntar mig av sådana är underbara formuleringar av “speciell typ” som jag så väl lärt känna igen, men inte har utrymme (eller lust) för att försöka återge här… Ärligt talat tror jag inte att sådana arbeten kommer att lösa de problem som skolan brottas med idag. Det krävs helt andra saker.
Ska följa det som kommer upp på Flumpen!
12 Januari , 2010 klockan 23:04
alias - Vad för slags problem brottas skolan med??!! Vad krävs för att förbättra den?
Ska jag vara krass - bara en sak, att lyckas uppfylla kraven i styrdokumenten.
Här är det skolpolitikerna på kommunal nivå som är det stora problemet, som jag ser det, med sin stora okunskap och ointresse som stör ock bromsar utvecklingen eller????
12 Januari , 2010 klockan 23:36
Plura: Kommunpolitikerna är definitivt ett problem! Ett annat är att skolan påfallande ofta har ganska mediokra ledare som inte förmår att gå emot tillräckligt kraftfullt.
Jag har lite då och då skrivit här på bloggen om andra problem som påverkar skolan. Ett sådant problem är att våra ungdomar inte alltid är tillräckligt “hungriga” på skolkunskaper, eftersom det råder en så mördande konkurrens om de ungas tid. Alla aktiviteterna och möjligheterna har gjort att tiden helt enkelt inte räcker till; många ungdomar sover exempelvis tok för lite! De orkar helt enkelt inte med skolan utan väljer ganska friskt mellan “godbitarna” (läs: skolkar). Gapet mellan ungdomarnas värld och skolan är stort och frågan är om inte skolan behöver anpassa sig lite bättre exempelvis till de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger. Då menar jag inte att eleverna med egna datorer ska söka sig fram till “kunskap”… Lärarna (och de vuxna i allmänhet) har alldeles för dåliga kunskaper för att kunna utnyttja de möjligheter som faktiskt finns! Jag tror alltså att undervisningen måste bli “intressantare” för att locka elevernas sanna engagemang. Utan sådant engagemang, inga riktiga kunskaper. Att dra till med fler och tidigare betyg räcker nog inte…
Skrev nyligen om kaoset i många klassrum. Där har vi också ett problem… barnen behöver uppfostran och det kan inte skola och barnomsorg klara utan föräldrarna!
Det finns fler problem, men där hade vi några. Vad säger du?
13 Januari , 2010 klockan 0:34
Vi är helt överens.
Har någonstans i bloggvärlden sagt just det du säger. Skolan är fet efter den nya tidsåldern. Nästa som när jag gick på Teknis och räknarna kommit, trilskades lärarna med räknestickan.
På något förundrligt sätt har alltid skolan och dess lärare legat steget efter. Liknar nästan som polisen och de krimminella, utan all jämförelse i övrigt.
Visst finns det många problem i skolan och helt riktigt är ett rektorers brist på pedagogiskt ledarskap. Att dölja sig bakom massor av sammanträden är bara ett tecken på svagt ledarskap som inte vågar ta i de pedagogiska metoder skolan ska stå för och få lärare att jobba mot det. Eller vad säger du?
13 Januari , 2010 klockan 23:58
Rörande överens, igen!
Men hur får man stopp på de värsta stolligheterna?
14 Januari , 2010 klockan 0:36
Har inget patentsvar.
Men en fundering, är det lämpligt att befordra lärare till rektorer? Är dom de mest lämpade för uppgiften?
Om jag gör en jämförelse, är det klokt att sätta en skicklig kirurg som chefsläkare? Troligen inte, han/hon ska fortsätta med det dom är bra på. Är det inte samma sak med lärare?
Men samtidigt inställer sig frågan vem är lämpad som pedagogisk ledare då?
15 Januari , 2010 klockan 13:51
Plura: Pss… min uppfattning är att det icke sällan är s k misslyckade lärare som blir rektorer, eftersom de inte orkat med klassrummet. Men sedan förväntas de kunna chefa över sådana som arbetar kvar med undervisningsuppdraget…
Nu ska det väl sägas att en ett rektorsuppdrag i den kommunala skolan inte är någon lätt uppgift. Ofta blir de bara marionetter som försöker balansera mellan de olika eldarna. Kanske är det trots allt tur att de inte ägnar sig åt pedagogiskt ledarskap i större utsträckning? Att hälla ur tomma tunnor är ganska meningslöst, som du vet.
Så… Mer självstyrande grupper, med möjlighet till pedagogiska samtal, kanske? Vi gör ju “allt” ändå!
16 Januari , 2010 klockan 0:11
alias: Huummm, självstyrande grupper av lärare??
Fan trot sa Relingen. Om lärare går in i klassrummet på ht och kommer ut där ifrån på vt, hur ska de då lyckas ha pedagogiska samtal?
Det jag sett av framgångsrika skolor är att man haft tydliga ledare till rektorer som varit pedagogiska ledare. Uppenbarligen har några genomgått transformationen från “misslyckade lärare” till framgångsrika rektorer.
17 Januari , 2010 klockan 16:18
Har också träffat på dugliga rektorer, men de är för få.
Med lärare i “självstyrande grupper” menade jag inte hela ledningsansvaret utan det pedagogiska som i många skolor fattas så gott som helt. Om lärarna hade mer tillgång till reflektion och pedagogiska samtal skulle de kunna stödja och hjälpa varandra. Idag stressar de runt och ska skriva åtgärdsplaner så fort en elev riskerar ett IG. Ingen drömlösnng i mitt tycke!