Lärare? - Aldrig i livet, hellre blir jag arbetslös!
skriven av: ailas kl:19:19, 2010
Media: http://www.aftonbladet.se/temahogskola/article7037599.ab
Förr var läraryrket populärt och jag minns själv att min flickdröm var just att bli lärarinna. Det blev jag också och jag kan väl inte direkt säga att jag ångrat mitt yrkesval särskilt ofta. Men, skulle jag veta vad jag vet och vara sisådär 19-20 år igen, så skulle jag troligtvis välja en annan yrkesbana.
Ett stort antal lärare kommer att gå i pension inom de närmaste åren och många nya fräscha krafter kommer att behövas i de svenska klassrummen. Men, enligt gjorda undersökningar ratar ungdomarna läraryrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö anges som de främsta anledningarna till varför de hellre väljer andra yrken. I alla fall, om vi ska lita på lärarfacken.
- Du skulle bli en perfekt lärare!
- Lärare? Aldrig i livet, hellre blir jag arbetslös. Jag skulle aldrig stå ut med det ni får stå ut med. Till den lönen, dessutom. Aldrig!
Det där var en del av en autentisk liten diskussion jag hade häromdagen med en elev i skolan, när vi kom att tala om hans framtidsplaner. Kanske var killens svar aningen tillspetsat, men visar ändå ganska tydligt hans bild av skolan.
Det blir givetvis en mycket allvarlig situation, om det kommer att saknas kvalificerade lärare i framtidens skola. Hur många datorer politikerna än ger till eleverna, så behövs det lärare och handledare för att tillgodose samhällets behov av ansvarstagande, harmoniska människor med god kunskapsnivå. Det är en absolut förutsättning, om vi över huvud taget ska ha den minsta möjlighet att fortsätta att vara ett välståndsland.
När jag tänker tillbaka varför jag själv ville bli lärare, så var det knappast för lönen, arbetsmiljön eller ens begreppet ”juni-juli-augusti”, utan mer för att jag trivdes i skolan och hade en så positiv bild av den. Skolan var en plats där jag lärde mig så mycket nya saker, hade goda vänner och så hade jag lärare som jag såg upp till. Jag hade helt enkelt respekt för den värld som skolan stod för och jag drömde om att föra vidare allt det positiva till dem som skulle komma efter mig.
Frågan är om inte dagens unga ofta har en mycket negativare bild av skolan? Skolan suger, heter det. Som lärare känner man sig ofta som en “tvångsmatningsinrättning”. De ungas värld, drömmar och förebilder är helt enkelt annorlunda än våra var en gång i tiden. Förvisso har det också blivit ”stökigare” i klassrummen och lärarlönerna ligger väl inte precis på en nivå som spränger bankkontot, men ändå undrar jag, om inte de ungas bild av skolan är en mycket viktig faktor när de säger sig vilja rata lärarbanan?
Här finns det alltså en mycket viktig uppgift för våra folkvalda och andra vuxna: Se till att våra barn och unga återigen känner hunger för bildning och kunskap! Inte för att uppnå högsta betyg i första hand, utan för viljan att lära! Då höjs också statusen för läraryrket, med allt som därtill hör.
Synpunkter? Har skolan för mycket “konkurrens” idag?
Läs även andra bloggares åsikter om lärare, yrkesval, skolans arbetsmiljö, lärarlöner Intressant
28 April , 2010 klockan 21:06
Min dröm var att bli lärare, men jag slarvade bort mina chanser att komma in på lärarhögskolan genom att slappa och få dåliga betyg när jag gick på läroverket.
Jag gjorde en ansökan några år senare efter att ha jobbat något år och skaffat mig bra referenser, men det hjälpte inte, de ville inte ha mig!
Sedan hade jag funderingar på att försöka få jobb som lärarvikarie, för när jag såg vilka i omgivningen som jobbade som vikarier kände jag mig mycket kvalificerad. Men så kom jag in på en annan bana och därmed gick lärardrömmarna för alltid i kras.
Nu regnar det på mina frön!!
Kram Ingrid
28 April , 2010 klockan 21:16
Ingrid: Synd, där har lärarbanan missat en god kraft. Du hade garanterat blivit en mycket bra lärare!
29 April , 2010 klockan 7:32
Jag hade inte en så positiv bild av skolan, trots att jag hade lätt för mig, och liksom bara flöt fram.
Både med lärandet och kompisarna.
Själv hade jag aldrig velat bli lärare.
Det är tur att det finns såna som du, som brinner för yrket eller hur man ska säga.
Skrämmande att så få är på det viset, men det är kanske inte så konstigt med tanke på just arbetsmiljön och lönen.
Man undrar ju hur det ska bli med skolan i framtiden ?
29 April , 2010 klockan 16:47
Jag har jobbat i förskolans värld sedan 1986. Jag fullkomligt älskade mitt jobb. Det gav mig så oerhört mycket att få arbeta med dom små barnen. Redan på -90-talet började försämringenarna och dom utökade arbetsuppgifterna. Nu är barngrupperna enorma och pedagogerna är mer på möten, planeringar, fortbildninar och information än dom är i barngruppen. Ren stöld av tid som skulle vara mycket bättre för barnen.
Ska vi göra allt som behövs enligt våra arbetsgivare måste barngrupperna minskas och för att få en acceptabel bemanning HELA dagen MÅSTE fler pedagoger in i förskolan. Jag vet att du skrev om skolan, men jag gick i gång, för barn och pedagoger behöver hjälp NU innan dom går under……
29 April , 2010 klockan 20:41
Tja !Om jag visste hur det var att jobba inom skolan ,så som jag har erfarit nu så skulle jag bli lärare eller något annat med barn.
ett otroligt viktigt och meningsfullt yrke.Jag visste inte vad jag ville först!
Blev sadelmakare , Började inom Försvaret på flygflotiljen f 16 Kände att man gorde ett meningsfullt och viktigt jobb.
Men försvaret lade ner och förändrades.Flotilljerna lades ner.
Arbetslös och shockad !
Min dotter jick i skolan här i månkarbo och jag hörde mig för om jobb där.
Har jobbat där som alltiallo/elevassistent i snart 4 år och måste säga att ett så viktigt jobb som ni lärare gör i vårat samhälle det borde alla känna till.
det är ni som är mina Idoler.
Det är synd att ni inte sänds i tv,
som alla sjukhus räddnings program.
Ni är bäst !
29 April , 2010 klockan 20:42
sorry men min stavning är misserabel (en 50 årig dyslektiker)
29 April , 2010 klockan 20:45
Indian matts: Här gör det inget om man stavar illa. Rödpennan är kvar i skolan.
29 April , 2010 klockan 20:47
Indian matts: Tack för det vänliga inlägget! Det är så sällan vi vår beröm så där reservationslöst, så jag tar till mig allt och delar med mig även till mina kollegor. Tack än en gång för de generösa orden!
30 April , 2010 klockan 6:58
Det är synd att vår arbetsmiljö och våra löner avskräcker så många från att välja läraryrket. Det skrämmer mig lite att så få har lärarutbildning som förstahandsval. De flesta som blir lärare idag ville alltså egentligen bli något annat. Och det borgar inte för att man går in i jobbet med entusiasm. Det handlar förstås om dåliga löner och dåliga arbetsförhållanden. Jag kan bara instämma med föregående kommentator i att en stor del av trivseltjuven är just att jobbet utarmats. Det är alldeles för mycket av kvalitetsutvärderingsplanehelvetet och för lite av fokus på det riktiga jobbet.
När jag bad mina elever rita och berätta om vad de ville jobba med så var det bara en som ville bli lärare. Men det är fler yrken som ter sig tråkiga för barnen, en läkarförälder konstaterade att ingen ville välja hennes jobb. Men flera ville bli fotbollsspelare, rallyförare och frissor och artister. Några vill bli det som pappa jobbar med.
30 April , 2010 klockan 8:37
Inga M: Visst är det oroande! För är det något skolan verkligen skulle behöva, så är det entusiastiska krafter som brinner för sitt uppdrag! Givetvis finns det sådana även idag, men de är alldeles för få… Att komma in på lärarbanan för att man inte kom in någon annanstans är ingen vidare grund.
Ibland tycker jag också att det i media skrivs lite väl mycket orättvist negativa saker om den svenska skolan. Även om problem finns, borde även det positiva fram lite oftare.
Kvalitetsplaneutvärderingsredovisningskontrollhelvetet suger, så sant!
Vi behöver mer fokus på bildning och kunnande, men hur ska det gå till? Andra värden lyser ju så starkt.
30 April , 2010 klockan 23:10
Vem jämför man lönen med?
Dåliga löner, har lärare det?
Har poliser och sjuksköterskor också dålga löner, då är det konstigt att så många väljer dessa yrken!!
1 Maj , 2010 klockan 0:13
Izzy: Löner: Man kanske jämför med andra med lika lång utbildning? Andra har kanske bättre arbetsmiljö än skolans? Vad vet jag, vet bara att de unga inte vill till lärarbanan.
12 Juni , 2011 klockan 20:35
[...] gör slag i saken och söker sig till något jobb som är reellt lönsamt – och att andra säger ”hellre arbetslös än lärare” – när kommunerna och SKL sköter sin lönepolitik så ovärdigt – från ingångslön till [...]
3 Januari , 2012 klockan 22:17
Varför inte arbetslös OCH lärare? Jag valde lärarutbildningen av just anledningen att jag trivdes i skolan och jag kände att jag skulle vara en mycket bra lärare. Jag utbildade mig och kom ut och jobbade som vikarie i två år. I början fanns det ganska mycket jobb. Sedan skulle kommunen spara och mängder med lärare fick gå från skolan till vikariepoolen. Där var de fortfarande fast anställda och hade (har) lön vare sig de jobbar eller ej. Då blev det tunnare mellan arbetstillfällena. Ensamstående med två barn och utan rätt att gå med i a-kassan då jag jobbat för lite, klarade jag mig dåligt. Idag har jag en tillsvidareanställning som besöksbokare på ett telemarketingföretag. Jag känner lite men mer än jag gjorde som lärare. Men jag känner mig ledsen över de år jag lagt ner på ett arbete som inte “vill ha mig”. Samtidigt skriker lärarna i skolan på mer hjälp och att det är för tungrott. Jag vet inte vad jag ska bli som stor. Jag vill skaffa något annat jobb. Men jag har blivit bränd av att jobba i skolan och vill inte tillbaka dit. Jag har funderat mycket kring detta. Vad som är felet och det känns som det kommer uppfrån. Jag har mött så många oerhört skickliga och drivna lärare (som jag också var en kort period när jag fortfarande trodde på en framtid för mig som lärare) men dessa motarbetas av olika system. Nu kommer t.ex. lärarlicensen. Den är väl bra för lärare som arbetar men jag står utanför. Jag är rädd att mina år på högskolan snart kommer vara värda mindre än noll.
6 Januari , 2012 klockan 20:38
Lina: Jag hoppas verkligen att du kommer tillbaka, barnen behöver dig!
Besöksbokare låter inte lika stimulerande på långa vägar…
Kämpa, vill jag bara säga!!!!!