Skolans kunskapssyn blir allt snävare?
skriven av: ailas kl:5:27, 2011
Jag fann i Svenska Dagbladet en alldeles utomordentligt klokt skriven artikel av Christer Fritzell, professor i pedagogik, länkar till den HÄR. Jag rekommenderar alla som har det minsta intresse för kunskap att ta del av artikeln.
Som säkert många noterat flaggas det från utbildningsministern inte bara för fler betyg utan även för fler nationella prov i avsikt att få “likvärdighet i betygsättningen”, t ex mellan pojkar och flickor. Bland annat vill man införa nationella prov i årskurs 6 resp 9 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap.
Nog för att jag varit med om många stolligheter inom skolans område, men detta är bland det dummaste jag hört och avslöjar utan tvekan en närmast barbarisk syn på kunskap, som dessutom fullkomligt underkänner lärarnas förmåga att göra professionella betygsbedömningar.
Hur ska man exempelvis med hjälp av ett nationellt prov uppnå större likvärdighet i ämnet samhällskunskap med betygskriteriet ”kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund” samt ”förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige”?
Hur skulle inte dessa nationella prov styra och begränsa undervisningens innehåll och kvalitet, förresten? De skulle knappast gynna kreativa, tänkande, engagerade och ifrågasättande elever… utan i stället gynna motoriskt mumlande direkt ur läroboken.
Alla rätt, hurrahurrahurra-hurra! Vi sätter A på direkten.
Jag är själv produkt av den gamla rabbelskolans infantila kunskapssyn och kan verkligen intyga hur lite den kunskapen var värd. Disciplin, hårdplugg, prov, betyg. Glömskekurvan dalade som en skjuten skogsfågel så fort man lämnat skrivningen till läraren. Betyget blev kvar visserligen, men ingenting annat.
Det måste vara en pedagogiskt fullkomligt pantad person som över huvud taget tänker tanken att återvända dit! (Det är det också…). För uppenbarligen är det nämligen precis detta major Björklund vill med skolan. Kära elev, öppna nu din kunskapsbank och rabbla upp… Det skulle bara bli ett ytterligare sätt att avprofessionalisera lärarnas bedömningar till förmån för politik och byråkrati och göra lärarna till styrda administrativa tabellhanterare där uppnådda 50 poäng ger betyget C, men 51 ger betyget B. Men med en så snäv kunskapssyn är det givetvis fullt möjligt att konstruera prov som skapar full likvärdighet, i tabellerna. För matematiken i poängsammanräkningen är ju, gudbevars, densamma! Men att påstå att det skulle mäta kunskap är så urbota dumt att det gör ont bara man talar om det.
Professor Fritzell ställer den berättigade frågan: “Är likvärdighet en enkel räkneuppgift eller ett kvalificerat uppdrag för professionella pedagoger med insikt om kunskapens förankring i komplexa mönster mellan individ, samhälle och kulturer?”
Mitt svar på den frågan är ett obetingat JA för det sistnämnda alternativet. Jag är precis lika övertygad om detta som jag är om att det framtida föränderliga samhället kommer att ha behov av kreativa människor med förmåga att anpassa, värdera, ifrågasätta och vidareutveckla sina kunskaper i nya situationer om och om igen samt med dessa som grund på ett öppet och förutsättningslöst sätt lösa uppkomna problem.
Jag kan garantera att ingen någonsin kommer att ställa frågan vilka 15 punkter som fanns på sidan 147 i en viss lärobok! Sådan “kunskap” kan enbart ge bra betyg - om Björklund får bestämma.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, pedagogik, kunskap, kunskapsbegrepp, Christer Fritzell, glömskekurva, nationella prov, Jan Björklund Intressant
resultat
17 Februari , 2011 klockan 12:38
Tack för Fritzells artikel, skall begrundas och spridas!
17 Februari , 2011 klockan 12:48
Viktig fråga du tar upp. Man kan här fundera över skillnaden mellan bildning och utbildning. Detta tas upp i ett inlägg i NE kunskapsbloggen som man kan läsa här:
http://www.kunskapsbloggen.se/2011/02/15/vad-ar-egentligen-bildning/
17 Februari , 2011 klockan 14:19
Britta: Ja, jag tycker att den är värd att läsas, begrundas och spridas.
17 Februari , 2011 klockan 14:26
Elisabeth: Ja, det här är verkligen frågor som bör diskuteras mycket, mycket mer! Det tycker jag att vi ska göra, även om min blogg inte är någon skolblogg… men lite då och då kommer det upp den här sortens inlägg här. Tack för länken!
17 Februari , 2011 klockan 20:46
Non scholae sed vitae discimus-Vi lär inte för skolan utan för livet, det är väl ett bra ordspråk. fast lite grundläggande kunskaper om valsystem och rättsväsende är väl bra att ha. Liksom om rättigheter ocjh skyldigheter. Fast det är kanske svårt att få in det i nationella prov?
17 Februari , 2011 klockan 21:00
dr Feelgood: Jag har ingenting emot kunskap och vetande, men är mycket tveksam till nationella prov i SO-ämnen där jag tycker att bedömningarna bör göras på helt andra grunder.