Vem bestämmer hemma hos dig?
skriven av: ailas kl:9:07, 2011
Makt är något som det ofta talas om och många är de som strävar efter makt. De anser sig nämligen vara så kloka att de är bäst skickade att bestämma över andras skatter, avdrag, skola, vad man ska tycka, vilka som får göra det och mycket annat. De vill bli chefer, politiker och liknande. Ibland är det, förresten, helt fel människor som hamnar på maktpositioner, fast nu var det inte sådant jag skulle blogga om idag.
Jag vill ändå skicka en liten tankesnutt till er: Ha alldeles klart för er att det sällan är de som ser ut att bestämma som egentligen gör det… Oftast finns det inofficiella ledare och beslutsvägar bakom besluten.
Den tysta maktens agenda kan vara minst lika styrande som den mest beslutsglada och kraftfulla chefen. Icke sällan handlar det om ekonomiska realiteter men även annat. Opinionsundersökningar exempelvis. :)
Även maktförhållandena inom familjen kan vara komplicerade och inte heller där är bilden alldeles klar. Man ska exempelvis inte underskatta spädbarn, djur eller kraften av tårar, blickar och tystnad.
Hemma hos mig borde det vara ganska klart att det är jag som bestämmer, men i verkligheten är det faktiskt Sotis, om jag tänker efter.
Nedanstående bild illustrerar exempelvis hur han attesterar räkningar. Kattmaten har högsta prioritet. Jag kan avslöja att strax efter ekonomigenomgången övergick han till att begränsa min datortid mycket effektivt.
Ni kan säkert gissa hur han bar sig åt? :)

Sotis har en “kusin” som heter Morris. Det är världens snällaste katt, men för det ska ingen tro att han är mesig och dum. Även han äger metoder som effektivt styr flockens handlingar; hans inflytande över familjens möbler är exempelvis både listig och effektiv.
Morris är ett exempel på en den tysta motståndets makt; vädjande blickar och liknande, om ni förstår vad jag menar?
Bilden visar hur han i den sena kvällen och i djupa funderingar blickar ut över nejden.
Vad kan hans nästa drag bli?
Invadera dubbelsängen, kanske.



11 April , 2011 klockan 10:00
Il padrone di casa sono io, ma chi commanda é mia moglie - husets herre är jag, men den som bestämmer är min hustru.
Så står det på en kakelplatta inköpt på Sicilien och den hänger i vårt kök.
Kram till dig och dina “bestämmare”!
11 April , 2011 klockan 10:23
Ja, inte är det katten eller hunden eller barnen eftersom vi är i avsaknad av allt detta. Inte barn i sig förstås, men de har numera barn själva alla så deras liv inverkar inte nämnvärt på vårt.
Av oss två som finns kvar här hemma är det nog fifty-fifty för det mesta. Efter lite övertalning brukar det dock bli som jag vill, haha!
När det gäller kretongsoffan däremot har MM bestämt att en sådan aldrig kommer in i vårt hus, som han också har bestämt att vi ska bo kvar i tills vi dör…
11 April , 2011 klockan 10:42
Ja, visst har vi alla de som bestämmer över oss, jag har två taxar som ser till att få som de vill, hihi. Dock anser jag att alla ska få komma till tals, vi har rätt att demonstrera så då kanske SD ska gå ut och göra det på 1 maj. Stå och gapa och skrika som dessa vänsterentusiaster gör i tid och otid. Det är de som är den stora faran inte några fredliga demonstranter från SD. Det vänsterungdomar som kastade gatsten i Göteborg med huvtröjor och masker för ansiktet. Nej, de som inte törs visa sina ansikten är inga riktiga demonstranter, de är bara ute efter att bråka och borde låsas in på obestämd tid utan vare sig rättegång eller annat.
11 April , 2011 klockan 13:38
Hos mig sker oftast besluten genom en längre dialog mellan min yngsta katt (3år) och mig. Det är inte alltid jag får min vilja igenom. Hon går ändå på dikbänken och jagar “godis” i soppåsen misstänker jag när jag inte ser.
För många år sedan såg jag en föreställning på Dramaten “Gud bevare omgivningen när en människa får en idé” var den långa titeln.
En idé som lanserades i pjäsen var att en kriminell skulle inte bara tilldömas fängelse, utan fängelse och Katt. Återfallsförbrytare skulle tilldömas samma katt så att den sociala fostran skulle kunna vidta där den slutade föregående fängelseperiod. Ser nog livet med en katt på samma sätt : ständig anpassning, ett givande och tagande, en utmärkt social fostran för såväl barn som vuxna.
11 April , 2011 klockan 15:09
Vi på Pettas, brukar brösta upp oss och säga att vi är rätt jämställda vad gäller bestämmandet men till syvende och sist så är ofta de dunkelt anade “måstena” som bestämmer över oss. De nedärvda attityderna har en stor del i bestämmanderätten, skulle jag tro.
Har man katt så är det intet som helst tvivel om vem som är herre på täppan:D
Karin
11 April , 2011 klockan 16:18
Inoffeciella ledare kan styra mycket och effektivt verka i det tysta utan att någon ser hur det går till. Ledarskap är alltid intressanta frågor tycker jag. Bland såväl två- som fyrbenta…
11 April , 2011 klockan 18:26
Hemma hos mig bestämmer hunden och så min kurrande magen.
Vilket underbart väder idag även om solen inte varit framme:-)
Kram
11 April , 2011 klockan 18:49
Vi har varken katt eller hund, jo jag har ju den gamla knähunden förstås och han morrar då och då men min hörsel är numera svag och det hör jag inte så värst mycket av, iaf låtsas jag så
11 April , 2011 klockan 21:53
Jo, det var både intressant och kul att fundera på vem som egentligen bestämmer
och bilden !
där han kollar räkningarna 
intressanta tankar…
och så kul med kissen
Katter är så speciella.
kram
12 April , 2011 klockan 0:30
God kväll, häxanett/Ailas!
Välkommen tillbaka…
Att alltid bestämma allting är då icke allena salig görande. Som esnamboende måste jag bestämma allt själv och det gillar jag, för det mesta, men ibland vore det skönt att slippa fatta beslut utan paus.Gott att ha någon att bolla mot.
Bakom kulisserna sitter det verkliga makthavarna som vi för längesedan konstaterat.Politikerna får finna sig i beslut som dom kanske inte alls gillar…som att köpa fasansfulla och svindyra “svarta flygfä” fr. USA….
Nattiskram, häxantvå/Agneta
12 April , 2011 klockan 7:41
Agneta: Jodå, allt har sina sidor, även det att alltid får bestämma själv. Det finns situationer även hos mig där jag önskar att Sotis skulle vara lite mer aktiv i sitt beslutsfattande.
Smågrått väder idag, efter gårdagens sommar i Stockholm.
Kram på häxsyrran!
12 April , 2011 klockan 7:55
Inger Maryissa: Det är mycket intressant att tänka på makten, ja… Det finns de som absolut vill bestämma själv, men även de som vill men som ändå behöver stöd i bakgrunden.
Kissarna hälsar till dig och säger att kattmaten aldrig kan komma upp till sitt fulla värde.
Kram
12 April , 2011 klockan 7:57
Izzy: Hahaha, så praktiskt… Blundar du, så ser du inte ens munrörelserna på knähunden.
12 April , 2011 klockan 7:59
Lotta: Nog är det Gozzi som bestämmer, det hade jag förstått. Fast sämre chef kunde du faktiskt ha.
Vi hade kanonväder här i huvudstaden i går, men idag är det grått än så länge.
Kram
12 April , 2011 klockan 8:00
Znogge: I skolan finns det gott om inofficiella ledare, både i styrningen och i klassrummen.
12 April , 2011 klockan 8:09
Karin: Jag kan förstå att i en verksamhet som er är det mest sysslorna som bestämmer. Telefonen vill nog också ha med ett ord emellanåt.
Jag befinner mig i Stockholm just nu, men även här finns det katter… så nu har jag inget att säga till om!
12 April , 2011 klockan 8:15
Kattan: Vilken strålande idé med uppfostrarkatt, bara de intagna inte är elaka mot katterna… För som uppfostrare är katter suveräna!
12 April , 2011 klockan 8:18
Inga-Lill: Taxar sägs ju vara envisa, så nog vet de hur de får fram sin vilja
Det är synnerligen fegt att inte våga stå för det man gör, dvs att man täcker ansiktena under demonstrationer. Förstörelsen ska vi bara inte tala om…. Uhhh!
12 April , 2011 klockan 8:20
Musikanta: Haha, du har nog en dos av kvinnlig list som du vid trängande tillfällen plockar fram.
Vad kan han ha mot en kretongsoffa? Fast jag håller med honom, eg… tror inte att jag heller skulle vilja ha någon.
12 April , 2011 klockan 8:23
Ingrid: Hahahahahaha, fin kakelplatta!
Jag är i Stockholm just nu, men även här finns det katter som bestämmer.
Kram
12 April , 2011 klockan 8:52
Kloka ord från en klok kvinna…som vanligt!
Här är det lite knivigare eftersom det i hushållet finns 11 fyrbenta!!
Men visst tror jag att jag bestämmer!Haaa!!
Kramen från Västanbäck
12 April , 2011 klockan 9:19
Ingmarie: Haha, men medge att det då och då blir lite dynamik när såååååå många viljor ska samsas! Behövs en stark kvinna som kan styra där.
Kram tillbaka!
12 April , 2011 klockan 17:28
Mitt spontana svar på rubriken är: JAG!!!
)
Men så är det ju inte. Vi har olika intresseområden och bestämmer på olika punkter. Men dom stora besluten fattar vi alltid gemensamt.
(Fast egentligen är mitt första svar det rätta
12 April , 2011 klockan 21:33
sv: Jag gillar också kottar. Dom är så hjälpsamma. Kolla bara här:
http://amacasa.wordpress.com/2010/06/12/varfor-ar-det-sa-svart-att-orientera-i-lovskog/
12 April , 2011 klockan 21:37
Sen har jag tagit fasta på det som Fredrik Lindström i sina underbara program har sagt:
)
JODÅ! Ordet finns. Jag har just sagt det - alltså FINNS det
Gonatt goa du!
(Jag gick och la mig klockan tre i morse, måste återta min skönhetssömn
12 April , 2011 klockan 21:43
Ama de casa: Haha, ja… precis så är det, riktigt fyndigt.
Kottar kan man ha till mycket; minns att när vi ungar lekte hos mormor på landet, så då fick tallkottar agera får och grankottar fick bli kor. Så roligt vi hade med dem!
12 April , 2011 klockan 21:45
Ama de casa: Gillar också Fredrik L… Det är roligt med nya ord… och har man kommit på ett, då finns det.
Sov gott! Har också sömnskuld, blev lite slarv i Stockholm.
15 April , 2011 klockan 8:40
Hemma hos oss finns det ju inte bara en utan tre små lurviga livsnjutare - således har katterna majoritetsregering här hemma. De punktmarkerar oss dagarna i ända och styr oss på sitt listiga diskreta vis. Frågan är bara vem som är mastermind…. Kanske är det just Morris, med sitt lugna sätt, något som bara en äkta auktoritet kan besitta
15 April , 2011 klockan 9:32
Ninnie: Haha, majoritetsstyre låter betryggande för själva regeringen. Frågan är hur medborgarna klarar en så stark styrning, särskilt om de olika partierna är eniga?
Morris använder sig effektivt av den passiva maktens styrka.