Jag har naturligtvis ställt frågan hos Svenskablogg, men där tiger man som muren och jag undrar om det över huvud taget finns något liv där idag?

Jag känner mig alltså maktlös och faktiskt lite ledsen, eftersom jag har trivts otroligt bra med detta bloggverktyg och hade gärna velat fortsätta. Med tiden har jag emellertid blivit mer och mer intresserad av fotografering och kan inte tänka mig en blogg utan möjlighet att visa bilder. Det vill väl ingen!

Om jag nu ändå ska fortsätta att blogga, så måste det alltså i så fall ske hos något annat bloggverktyg. Närmast vore kanske Wordpress?

Jag skulle vara jättetacksam för era erfarenheter från olika bloggverktyg. Vad har varit bra, vad mindre bra… hur är det med bildutrymmet? Vad skulle ni göra i mitt ställe?

Funderar lite på Blogger (Google), men vet inte mycket om det. Någon som vet?  Tittade även på Bloggsida och något mer… men det var mycket ungdomar. Fast ja, det är väl samma överallt.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggverktyg, bloggutrymme, bloggar I

Låt vara, sämre komplimanger har jag fått under mina år.

Just den här tiden - månaden maj - ger mig en önskan om poetens fulla förmåga till odödliga strofer. För någonstans, djupt inom mig, känner jag så stort och varmt, så ödmjukt, så att jag nästan svävar upp i majvindens banor.

Men, bara nästan… för vare sig mina ord eller vingar bär. Ändå ser det så enkelt ut när en liten fågel - som vi ofta inte ser som särskilt kostbar - gör det… och det känns så på pricken, när jag läser en mästares ord.

Så värdera inte mina ordval, de är hastigt påkomna… försök bara släppa den eventuella vardagsspänningen i dina axlar och låt tanken sväva en stund… och finn dina egna bilder. Annars får du gärna låna mina.

En vårregnsfuktig skogsbäck; full av lysande kabbeleka - en del kallar den bäckros - med sina vackra gula foderblad, i njutning av livets vatten, förrädiskt lockande under gran och björk.

- Gå inte dit, du solkar ner dina skor!

- Nej, jag ser dem ändå.

Följ även med mig förbi en rikligt blommande maskrossluttning, så vacker att du nästan slutar att andas. Ja, om du låter estetiken ta över, se blommornas sköna behag, och icke tänka på den desperat hopkomna hinken hemma i trädgårdstäppan, full av slokande skönhet. För vad är ogräs, om inte enbart människors eviga försök att sätta allt i diverse fack?

Sjön glittrar så vackert bakom trädstammar och sly. Smyg lite närmare, närmare; varför inte sätta dig en stund på en strandkantsstubbe? Vad gör det, om det fastnar naturspår på klädesdräkten? Öppna i stället dina sinnen och låt det milda briset smeka din hud, ögonen vila på det aldrig helt vilande vattnet… som bär dina önskningar och så ock gör även den outtröttligt kvillrande fågelsången. Naturens dofter kittlar i dina vibrerande näsborrar, som ett bevis på existensen av riktigt liv. Smaken då, kanske du säger? Vad sägs om ett blad av harsyra, som förnimmelse från barndomens forna dagar? Inte dog vi av lite oxalsyra då, inte gör vi det heller idag…

Du är i balans. Låt inte en massa världsligt strunt “skymma sikten” för din rika stund. Du lever och du lever rikt.

Läs även andra bloggares åsikter om maj, insjö, kabbeleka, harsyra, maskros, svensk natur, lycka, våra sinnen I

Som en extra efterrätt tog vi en promenad, klädda i enkla kläder, till tonerna av flerstämmig fågelsång, vindarnas sus och ögonen fulla av godis från blommande ängar och vägkanter.

Att vara fri och frisk, ha vänner och äga förmågan att se det enkla vackra omkring sig översvämmar mig med full tacksamhet.

Jo, jag är i kapp mig själv och min själ.

- Skynda på ni, om det nu är så bråttom! ser den ut att säga, med sävlig ton till de ivriga “ungdomarna” intill i dungen.

I trädgården är det också full aktivitet. Mossan frodas, fåglarna plockar ivrigt och letar efter både det ena och det andra och visst blommar det också i rabatterna.

Med lite vilja kunde jag skapa ett litet kollage med alldeles egna vårblommor. Det ser somrigt ut, tycker ni inte?

Nu innebär våren inte enbart gröna träd, blommor, fågelsång och sommarlängtan. Ett ytterligare vårtecken är vårförkylningen! I mitt fall handlar det om hosta, men gör vad jag kan för att kurera mig.

Skickar en vårkram till er alla! Hoppas ni slipper förkylningen, absolut inget att ha.

Läs även andra bloggares åsikter om våren, vårblommor, vårträdgård I

Att jag inte är någon ivrig anhängare av rojalism fick ändå inte hindra oss från att besöka Buckingham Palace. Detta monument med sina gulddekorerade portar, Sir Thomas Brocks enorma vita marmorstaty Victoria Memorial från 1911 och sin vackert arrangerade och blommande trädgård är trots allt en av Londons stora turistattraktioner. Det märktes även denna dag, för massorna trängdes där, utanför portarna. Stora hotfulla moln flög som beskyddande hökar på himlen, men något regn blev det - tack och lov - inte.

Jodå, flaggan var i topp och drottningen befann sig alltså någonstans i byggnaden. I ett tidigare inlägg har jag redan berättat om vår besvikelse över det uteblivna Afternoon Teapartyt, men kanske lika bra att det inte blev någon audiens. Vi hade antagligen inte kunnat uppföra oss enligt etiketten i alla fall och det hade varit synd att befläcka Sveriges goda rykte i det ärevördiga öriket.

Medan vi gick omkring och beundrade den enorma prakten kunde jag inte låta bli att fundera på hur det skulle kännas att leva instängd där, i den enorma gyllene buren. Hur ofta har drottningen tittat ut mot den samlade folkmassan och önskat att hon vore en av dem..?

Hur ofta har hon promenerat i parkerna runt omkring, talat med de nästan tama ekorrarna och njutit av lugnets sötma kring det egna hemmet?

Läs även andra bloggares åsikter om London, Buckingham Palace, rojalism I

Så klart att vi gjorde! Vi gick runt och stannade till vid Piccadilly Circus, Trafalgar Square, Towern och kastade blickarna mot Big Ben. Tog även en och annan bild, tittade på allt folk, beundrade statyer och fontäner, gick över de berömda broarna. Vi noterade att de gamla röda telefonkioskerna fanns kvar, men testade inte, om de fortfarande fungerade. Däremot testade vi att åka dubbeldeckare och kan rapportera att de fungerande alldeles utmärkt.

Inte ens lite duggregn då och då kunde hindra oss från att promenera utmed gamla Themsen, känna på atmosfären och titta på de många båtarna och byggnadsverken utmed vattnet. Våra ögon såg allt, inklusive kyrkor och katedraler.  

Soho, Chinatown, West End, Myfair, Carnaby Street, Bond Street, Oxford Street, Regent Street.., you name it. Våra fötter trampade på varenda gatsten av värde.

Några bildbevis:

Läs även andra bloggares åsikter om London, Soho, Chinatown, Myfair, West End, Carnaby Street.Oxford Street, Regent Street, Towern, Big Ben, Trafalgar Square, Thamesm, Piccadilly Circus I

Europas huvudstad eller inte, men vi får åtminstone komma ihåg att själva staden har närmare 8 miljoner invånare och cirka 13 miljoner, om vi räknar med de många förorterna. Staden har en mycket internationell prägel och då menar jag inte enbart de många turisterna utan att ungefär 22 procent av befolkningen är född utanför EU. Det märks naturligtvis i stadsbilden och inte minst i servicenäringarna. Det råder ett härligt sammelsurium av språk i varje hörn.

Ja, milt sagt… det är en livlig stad, med människor, människor, människor… och åter människor, många med förmodad längtan ut till natur!

Till stor lycka för både stadens invånare och turister finns det stora fina grönområden, där det finns möjlighet till avkoppling från stress och betong. Det påstås att London är den av Europas storstäder, som har proportionellt mest park. Vi hann naturligtvis inte besöka alla dessa, men hade glädjen att bo alldeles intill Russel Square; en park vid University of London och British Museum. Vi besökte också Hyde Park, Buckingham Palace Gardens, Green Park och St James’ Park.

Det var nästan en magisk kontrast att med endast några steg kunna komma ifrån trafiken och stimmet och hamna mitt i fågelsång, tama ekorrar, vårlig blomprakt, glittrande fontäner samt lugnt flanerande leende människor.

Våren hade kommit lite längre än här hos oss och vi möttes av blommande och doftande syrener i olika färger. Kanske att stadens ambitioner är ovanligt högt ställda detta OS-år, men mitt bestående intryck var att det var mycket välansat och planerat överallt i parkerna. Rena njutningen.

Det var en så stor glädje att slå sig ner på en bänk… och ännu lättare att bli sittande där, med ögon och öron i någon form av salighet. Ärligt talat, en bidragande orsak var förstås även våra asfalttrötta fötter och ben - även de uppskattade vilostunderna i någon vacker park…  :)

Jag bifogar ett litet kollage, sammanställt från min lilla kamera.

Läs även andra bloggares åsikter om London, parker i London, Hyde Park, Buckingham Palace gardens, St James’ Park I

I Camden står den alternativa kreativiteten och subkulturerna i högblom, lika mycket på husfasader som i utstyrslar. Ja, i princip kan du finna precis vad som helst i Camden. Eller ingenting alls. Det beror helt på vad du söker. Du kan vara jakande eller fördömande, men knappast likgiltig.

Mer än en gång tänkte jag att det är synd att inte vara sisådär 17 år igen, för då hade jag garanterat varit en goth eller vad-de-nu-kallar-sig. Lyckligtvis, om än något motvilligt, lyckades jag stå emot lockelsen att skaffa mig en alternativ mundering, eftersom självbevarelsedriften slog till i sista ögonblicket, med motiveringen att jag nog skulle bli föremål för en minst sagt kritisk granskning här hemma, som jag inte skulle klara utan att ha bli insorterad i gruppen hopplösa vårdfall.

Tiden gick snabbt och minnesbilderna kommer att finnas kvar länge än. Det blev inte mycket shopping för vår del, men hittade faktiskt en mycket söt sommarklänning till mitt tvååriga hjärtebarn; en klänning som hon omedelbart blev mycket förälskad i.

Läs även andra bloggares åsikter om London, Camden Town, Camden Market, goth I